Inte mer än ett samtal bort...

Fick ett telefonsamtal idag. En kille som heter joel ringde från Malmö. Men jag känner ingen från Malmö som heter Joel. Han verkade inte känna mig heller. Så det hela var verkligen konstigt.

Men sen blev det ännu konstigare. Jag fick ett sms av samma nummer och fattade direkt att det var den här Joel. Han sa att han kom ihåg mig. Han låg inne på K3 och han hade träffat mig på krogen i Skövde i våras.

SHIT! Tänkte jag. Undra vad jag har gjort med honom. Jag vet att vi inte låg med varandra. Det är jag 100% säker på. Men hånglade vi? Pratade vi bara? Eller vad gjorde vi egentligen?

Det här är helt sjukt. Ibland undrar jag varför man dricker alkohol, speciellt när man inte kommer ihåg allt dagen efter. Tur är väl det att det inte händer allt för ofta!

Men det är väldigt kul att han hörde av sig! En till man kan hålla kontakten med! Alltid roligt!

Ringde till Jonas från SSU Jämtland(men han bor i Uppsala) här om dagen. Ett riktigt trevligt samtal. Väldigt oväntat dock. Men jag kände att jag vara tvungen ringa och prata med honom. För trots sin kostym (ha ha), så är han jävligt rolig! Och det är väldigt lätt att prata med honom. Så jag hoppas bara att jag tar tjuren i hornen och ringer honom fler gånger!

Ta tjuren i hornen bör jag göra oftare. Ta och höra av mig till fler kompisar. Framförallt SSU kompisar. Skulle bara kunna slänga iväg ett sms för att höra hur allt står till. För det är så sällan jag träffar vissa av dem och det skulle göra mig gott att höra av dem lite oftare. Men det handlar om att ge och ta.

Idag fredag flyttar Carro till Oslo. Hon har fått jobb där. Jag kommer att sakna våra samtal om allt och ingenting. Hon är en av mina nyaste vänner. Vi har bara känt varandra i ca 6 månader men ändå vet hon mer om mig än mina vänner här i Arvidsjaur. Men vi funkar helt enkelt så jävla bra ihop! Hon känns som min syster. Inget slår den tid jag får tillbringa med henne. Och ingen slår oss när vi är tilsammans! Vet inte vad det är. Men vi kompletterar bara varandra så bra!

Trots att de flesta av mina absolut närmsta vänner bor så långt bort är de inte mer än ett samtal bort...


Tack för telefonen-Alexander Graham Bell!