måndag 29 oktober 2007

Leve Yttrandefriheten!

Detta är ett tal som jag också har skrivit med hjälp från Kennys blogg. Kenny höll det i helgen på Torget i Karlstad. Och det fungerar lika bra som ett inlägg på bloggen om man bara ändrar orden stå och tala till skriva. För det får samma betydelse ändå. Och det här är något som alla ni som läser det här bör tänka på. För vi har det faktiskt så bra att vi kan uttrycka oss och säga vad vi står för och tror på.


Jag är glad över att stå här och tala idag.

Jag är glad att jag kan stå här och uttrycka mina åsikter utan att ha något större hot mot mig.

Jag är glad över att vårt land har kommit så pass långt i demokratiarbetet.

Genom yttrandefriheten, kan jag stå här, just idag, och utrycka mina åsikter.

Stå här och säga vad jag tycker och vad jag vill.


Men alla har det inte lika bra som jag, och det gör mig ledsen.

Jag blir ledsen när jag vet, att min kompis i Sydafrika riskerar sitt liv genom att göra

precis samma sak som jag är här för att göra idag.

Jag blir ledsen över att min kompis riskerar att bli mördad av den anledningen att han kämpar för frihet och demokrati.

Jag blir ledsen när jag vet att det i många länder förekommer liknande hot som mot min kompis i Sydafrika.



Vi socialdemokrater pratar mycket om att alla människor är lika mycket värda.

Men hur kan det komma sig att min vän i Sydafrika riskerar sitt liv när han uttrycker sina åsikter, när jag kan stå här och kan uttrycka mig utan det minsta hot om att förlora mitt liv?

Världen är bra orättvis.


Att folk har blivit mördade på grund av sina åsikter är sånt som hänt i historien, bland annat inom Förintelsen.
När jag för 2 år sedan besökte, Polens koncentrationsläger, Auschwitz och Birkenau
och fick se på massgravarna, kunde jag på olika ställen se listor på människor som tror på samma sak som jag - socialdemokratin.

Jag såg dödslistor på socialdemokrater. Dödslistor på människor som trodde på rättvisa och mänsklig frihet.Men det är inget man får veta något om. För det finns ingenstans där man kan läsa som det här.

Ingenstans skrivs det om hur historien upprepar sig, om hur folk mördas på grund av sina åsikter om frihet och fred.

Jag förstår inte! Hur kan media vara så...blinda?

Eller är det ingen tillräckligt bra nyhet? Det kanske passar bättre med att skriva om att Carola sminkar sig på balkongen, eller att Persbrandt supit loss på någon krog och krossat sin dyra bil.

Det borde skrivas mer om sann fakta, fakta om vad som verkligen händer runt om i världen.

Det krävs att det blir fler som kämpar för den internationella solidariteten och vi behöver media på vår sida. Media har en otrolig makt över oss människor.

Och genom media tror jag att fler ögon skulle öppnas för den internationella solidariteten. Människor måste få se det i tv, i tidningar och höra om det på radion.

Vi behöver se och höra det genom media för att verkligen förstå och få ett engagemang för det.

För visst väcks ett engagemang när löpsedlarna pryds med ensamma hundar eller nya bantningsdieten? Det är sjukt!
I världsdelar som Afrika & Asien förföljs människor på grund av deras åsikter, i dessa världsdelar dödas folk på grund av att de tror på något och för att de valt att engagera sig för en bättre värld.
Det som skrämmer mig är att allt det här händer idag, i vår tid, i vår värld!

Är det acceptabelt att detta sker? Bryr vi oss inte? Det är våra kompisar, så visst borde vi bry oss! Det är handlar om våra medmänniskor!Det handlar om människor som blir dödade. Det handlar om människor som jag och många andra här, som tror på rättvisa, solidaritet och jämlikhet.

Men när allt det här händer runt om i världen, är det då värt att fortsätta kämpa för rättvisa och frihet?
Jag tror på socialdemokratin, att det gynnar fler människor än vad andra politiska ideologier gör.
Och jag tror på människor, deras drömmar och deras åsikter.


Så visst är det värt att kämpa för alla människors frihet och rättvisa!

Det är fakta att vi lever i en värld där historien till viss del upprepas. Sverigedemokrater och nationalister har gjort dödslistor på sånna som vi.
Listor på människor som de vill ta livet av för att de inte har samma åsikter som de själva. Men vi överlever, vi klarar oss.Men i andra delar i världen så fullföljer man planerna. Varje dag dödas någon för dess åsikt. Nästa gång kan det vara min kompis i Sydafrika. Och det är inget som jag kommer att acceptera.

Om Mellanöstern, frihet och fred

Vänner

Det här är ett tal som handlar om varför jag har valt att engagera mig, varför jag har valt att bry mig och varför jag har valt att kämpa för frihet och fred!

Om du stanna upp och lyssnar så förstår du säkert varför.


Den värld som vi idag lever i, är full av orättvisor.

Just nu, i denna stund, som vi står här.

I trygghet och utan hot mot varken oss som människor eller mot vårt land

kan en person i Gaza stoppas vid en vägspärr, kanske kläs av naken och visiteras.

ett barn kan skjutas på gatan i Ramallah

och en kvinna kan tvingas föda vid vägspärren i Nablus, för att hon av den israeliska militären inte får ta sig till ett sjukhus.

Våldet i Mellanöstern skapar lidande för hela befolkningen,

men de människor jag tänker på allra mest är de barn som varje dag behöver vara rädda,

De barn som tvingas leva i en värld fylld av hat, våld och krig.

De barn som är de oskyldigaste av alla

När våra barn får uppleva trygghet, värme och kärlek

Upplever barnen på Västbanken, Gaza, Irak eller Afghanistan,
pansarvagnar och beskjutningar, minor och bombhot.


Det är vardagen för hundratusentals barn i Mellanöstern.

Jag menar inte att vi har det allra bäst här eller att vi inte ska klaga över tillvaron,

men det råder ingen tvekan om att tillvaron för barnen i Israel och Palestina är dystrare än för våra barn här i Sverige.

Våra barn kan, när de vill, gå ut och leka, de kan själva gå till och från skolan och de behöver aldrig vara rädda.

Men ett palestinskt barn som går till eller från skolan vet aldrig om han eller hon blir beskjuten av en Israelisk bosättare.

Ett israeliskt barn vet aldrig om han eller hon befinner sig i närheten av en Palestinsk självmordsbombare som när som helst kan utlösas.

Jag väljer att prata om det här för att jag själv har sett det med egna ögon.

För 5 år sedan åkte jag själv till Palestina och Israel tillsammans med några andra socialdemokrater, alla mycket äldre än mig.

Redan på flygplatsen fick jag ta del av den orättvisa behandlingen man utsätter människor för. Jag fick svara på flera frågor om varför jag var där, jag blev förd in i ett rum för att prata med polisen, men det var bara jag. Ingen annan i mitt sällskap blev utfrågade och förda till ett annat rum.

Orsaken kan ha varit den att jag var ung och vit och jag kunde vara ett hot.

När vi en dag skulle till Gaza blev vi fast i en check point. i över 6 timmar fick vi vänta.
I 6 händelserika timmar.

Bilar stannade och genomsöktes, människor visiterades och mitt i allt utbryter en skottlossning mindre än 500 meter från platsen där jag stod.

Som tur var, får jag väl säga, hände det på andra sidan muren som omringade Check pointen. Men jag hörde skotten, jag hörde människor skrika och jag märkte av oron bland de människor som stod där med oss.

När vi åkte ut på landsbygden och stannade för en bensträckare, samlades barnen runt oss. De kom från alla olika håll, vissa sprang mot oss och andra var mer tillbakadragna och stannade på avstånd.

De rörde vid mig och tittade på mig med stora mörka ögon, ögon som talade sitt tydliga språk.

De ville inte leva i den värld som de tvingades att leva i.

Det var ett ögonblick som aldrig kommer försvinna, ett ögonblick som alltid kommer att finnas kvar, djupt inom i mig.

Jag minns besöket där muren hade upprättas mitt genom en byn. Man hade skilt vänner och släktingar åt. Och jag minns hur jag hjälpte den gamla kvinnan att få sig upp på muren och sen över genom att putta på henne samtidigt som en ung palestinsk kille stod på muren och drog i kvinnans arm.

Jag minns besöket på högkvarteret i Ramallah, där jag fick möjligheten att träffa Yassin Arafat. Tala med honom och höra hur han med egna ord säger
- jag tror och jag vet att en dag så kommer det bli fred här i Mellanöstern.
Men jag tror och jag vet också att detta inte kommer att ske under den tiden som jag finns i livet.

Ord som beskriver hopp och drömmar, ord som sitter som klister vid min ryggrad. Ord som jag hör i mitt huvud, varje gång jag ser att det händer något nytt i Israel och Palestina.

Och jag minns när vi skulle hem, hur jag på flygplatsen, bland säkert 100 med resenärer, plockas ut.
Hur jag blir förd av säkerhetsvakter in, i en vad vi skulle kalla provhytt. Jag fick klä av mig till bara underkläderna, för att sedan kroppsvisiteras.

Allt detta upplevde jag när jag nyss fyllt 17 år. Jag var bara ett barn då och jag vet vilka känslor som fanns hos mig.

Jag var arg, ledsen och det gjorde så ont inombords.

Samtidigt var det svårt att förstå. Förstå att det jag upplevt under en vecka, upplever dessa människor och barn varje dag.


Det är som sagt en orättvis värld vi lever i och den måste bli mera rättvis.

Rättvis för dessa barn som varje dag måste leva i en värld full av ilska och hat, hot och våld, krig och rädsla. I en värld som de inte själva valt att leva i.


Alla barn bör ha rätt till en trygg uppväxt i en miljö som inte präglas av hat, våld och allra minst krig


Kära vänner,

Vi har alla ett gemensamt ansvar att tillsammans fortsätta kämpa, kämpa för våra systrar och bröder runt om i världen. Vi ska kämpa för våra gemensamma rättigheter, våra gemensamma möjligheter och våra gemensamma drömmar om en värld fri från våld och krig.

Anser vi att alla människor på denna jord är av lika värde, har vi samtidigt även ett ansvar att kämpa för varandra och beskydda varandra. Det är vår plikt som medmänniskor.

Vi kan inte längre blunda för allt som händer runt omkring oss. Vi måste säga ifrån!
Vi måste säga ifrån för det handlar inte om min värld, om din värld, det handlar inte om någon annans värld.

Det handla om vår gemensamma värld där vi lever tillsammans som systrar och bröder, där vi alla är skapta av samma kött och blod!

Och så länge vi blundar och håller tyst så godkänner vi och accepterar vi våldet, förtrycken och krigen som sker runt om i världen.


Det handlar om solidaritet, min vänner! Om Solidariteten som en förutsättning för frihet och fred.

Den ömsesidiga solidariteten är inte bara ett begrepp som vi socialdemokrater använder för att det klingar positivt.

Den individuella, den internationella och den gemensamma solidariteten är en förutsättning för att uppfylla, Olof Palmes dröm om, alla människors frihet och hela världens fred!

söndag 28 oktober 2007

Toppen!, En strålande dag!, Sååå roligt!

Framme i Stockholm nu. Är hos Petra. Vi har druckit te och pratat en hel del. Nu sitter hon och jobbar så jag sysselsätter mig med det här ett tag tänkte jag.

Dagen idag har varit rätt rolig. Hjälpt till att göra mackor till alla ssuare. Det var kaos, men det gick bra och alla fick sina mackor. Sen när de flesta hade börjat droppa av så spelade jag och Jonathan spel med våra norska vänner, Sarah och Hermud, från AUF. Spelet MED ANDRA ORD. Så himla kul det var. Riktigt sjuka förklaringar och beskrivningar av ord.

Jonathans förklaring av Madagaskar och ett hålfotsinlägg ägde!
Och norskans Sarahs förklaringar av de mesta var sjukt roliga att lyssna på.

Sen när vi skulle stänga expen och ta oss till stationen så hittade jag inte mig jacka. Det visade sig att den var kvar inne på CCC. Men det var ett problem. De hade låst igen det och det fanns ingen där. Vi prövade att ringa på flera nummer men inget svar. Sen ringde vi Securitas men de hade inte nycklar. Så det började se rätt mörkt ut för min del. Min nyckel till lägenheten fanns i jackan och om den inte hade gjort det så hade det inte varit hela världen.
(Så nu förstår jag varför jag bör ge mamma min extranyckel. Vilket hon ska få nu när jag kommer hem!)

Sen skulle jag försöka ta mig upp på taket för att se om dte fanns några gäster på hotellet och då stötte jag på några som bor i hyreshuset brevid CCC. Jag frågade dem om de kände någon som jobbade där och vilken tur jag hade. En man kände en annan man, Ulf, i huset och han i sin tur kände VDn för CCC. Så jag fick följa med dit och de ringde VDn. Han kom senare och öppnade. Så nu har jag min jacka. Vilken tur man har ibland!

Men man kände sig som en ny medlem som åker på sin första stora aktivitet. Man har så roligt att man glömmer tänka lite. Men vi hade iaf jätteroligt jag, Sara och Jonathan.

Åkte sen till stationen och satt mig på tåget och nu är jag här i Stockholm som sagt.

Funderar på att lägga ut de tal som jag skrivit under helgen. Mitt tal och sen ett tal som jag skrev till Kenny. För de blev faktiskt helt ok.

Kenny har gjort ett bra jobb under helgen! Mycket att hålla koll på och massor av stress. Men det fungerade bra! Så Kenny- BRA jobbat!

Det var så kul att träffa SSUare från olika ställen. Och det var så roligt att träffa Percy från Filippinerna! Lovade Percy att han skulle få äta älgkött när de kommer till norrbotten i mars. Sen skulle de från AKBYAN YOUTH få åka skoter med mig. HAHA.

Imorgon kommer Mari in till stockholm och sen blir det färja till Åland! Ska bli så himla roligt!
Ska träffa Wester imorrn också. Va kul!

Ska prata mer med Petra nu!

Hejsvejs!

Sinar mot sitt slut

Är sjukt seg idag. Först en hel dag med seminarium och sen aktiviteter på torget. Höll mitt tal också, som gick sjukt bra. Sen var det middag med dans och musik. Dansade med min vän Percy från Filippinerna. Han är så sjukt rolig. SSUarna var de som rockade mest. Gladast och bäst på att dansa.

Sen gick jag vidare för att möta upp folk från lumpen. Lärka, Mathiasson, Fransén, ErikssonX2, Tömmerås samt folk från LVKV. Gick först till Jenny, en kompis till Carro. Träffade en som låg inne på T2 samtidigt som oss. En trevlig prick!

Gick sen till nöjesfabriken. Ett riktigt stort ställe. Iaf för mig som kommer från lilla Arvidsjaur.

För vissa slutade kvällen lite väl tidigt efter att ha supit sig själv under bordet. men detta gällde inte mig. För det var vatten som dracks.

Ska åka till Sthlm ikväll. Så nu börjar min tid här i karlstad sina mot sitt slut.

Det har varit en väldigt rolig och intressant helg. Mött många trevliga och goa SSUare. Vissa nya och andra gamla.

Kommer att sakna det här!

Skriver sen på tåget.

torsdag 25 oktober 2007

Framme nu!

Nu är jag äntligen framme. Sitter på expen i Karlstad med Kenny. Måste försöka skriva ännu ett tal.

Vi tittar på klipp från palmemordet och Palmes begravning. Talet som Anna Lindh höll gav mig rysningar. Så lung och så sammanbiten. Helt otroligt. Lyssnade även på klipp från när Anna Lindh mördades. Två av Sveriges genom tidernas största politiker! Som tvyärr fick ge livet till för några instabila människor.


Fika med Lärka imorrn. Ser framemot det!

Är sjukt trött. Men inte dags att sova än på ett tag. Måste ringa Emelie så att hon inte behöver oroa sig över att det hänt nått.

FORTSÄTTNING FÖLJER...

Arlanda Express

Sitter nu på Arlanda Express. Snart framme på centralen i Sthlm. Är sjukt trött men jag får skylla mig själv som inte sov nått i natt. Men jag han göra allt som behövdes innan. Så det är smällar man får ta.

Fatta förvånad man blev när jag klev på planet imorse. Sofie, en kompis som jag inte hört av på väldigt länge hälsade välkommen i planet. Hon har börjat jobba som flygvärdinna. Helt sjukt! Vi ska iaf träffas när jag kommer hem från Karlstad. Så det ser jag framemot.

Fortsätter att skriva senare. För nu är vi snart framme och dte är dags att slå igen datorn.
Inte många timmar kvar nu!!!!

Äntligen!

Nu är klockan 04.40. Om 1 timme så kommer mamma och hämtar mig för att köra mig till flygplatsen. Sen är jag äntligen på väg till Karlstad. Framme där vid 13.oo-13.30. Då blir det en träff med Kenny. Kanske med Lärka, en kille från min pluton.

Sen ska jag i natt sova hos Emelie. En av Carros kompisar. Ska bli roligt och spännande. Kul att träffa nya människor i alla fall.

Imorgon ska Kenny hålla öppningsanförandet. Ser verkligen framemot det. Han är så sjukt duktig! Och på tal om det så måste jag fixa det sista med mitt egna tal. Det är egentligen klart. Men man kan ju göra lite fler justeringar. Bara för att få det precis som man vill.

Jag har varit vaken hela natten. Packat, gjort ett hemma spa med lång dusch och nagelvård, och plockat ihop lite. Har egentligen en hel del tvätt som måste vikas och stoppas in i garderoben med det får vänta tills jag kommer hem. Och sen så skulle jag behöva städa lite mer men det får också vänta tills jag är hemma igen.

Hade medlemsmöte igår kväll. Det var 14 st som kom och det är så skönt att det bara rullar på. Man får ett lugn i kroppen då, samtidigt som det bara sprudlar av glöd.
Vi körde lite värderingsövningar, pratade om varför vi gick med i SSU och fikade.

Nu måste jag gå. Måste fixa det sista inför resan. Men jag skriver när jag sitter och väntar på tåget i Stockholm.

Ha det bra så länge!

tisdag 23 oktober 2007

Snart Karlstad!

Jobbar i natt på Ringelsta. Hoppas att den här natten blir lugnare än förra.

Sen är deT bara dagen imorrn kvar och sen resan på torsdag förmiddag.

Då blir det- ÄNTLIGEN KARLSTAD!
Måsta bara skriva ut talet och fin justera det innan.

Imorgon är det medlemsmöte här. Vet inte riktigt än vad jag ska ta upp och vad det ska handla om. Men vår ombudsman Linnea ska vara med. Så nått hittar vi väl på med våra medlemmar.

Facebook går bättre och bättre. Har nu börjat förstå hur vissa saker fungerar där.
Helt sjukt egentligen att en sida genast kan bli så populär!

Bloggar mer under natten. Om den blir lugn.

måndag 22 oktober 2007

Sanningen om mig?

Hittade en sida på internet där man skulle svara på lite frågor.

Svaret jag fick fram finner ni här nedanför- och det stämmer sjukt bra


Du hör inte till dem som sitter och tänker i fem minuter innan du vågar formulera dina åsikter i ord. Du säger impulsivt vad du tänker och ibland kan du därför såra människor utan att du menar det.
Du blir också så otålig när människor inte kan uttrycka sig tillräckligt snabbt - du faller dem i talet och avbryter dem.
En del säger att du är ohyfsad, särskilt äldre människor.
Men de flesta tycker ändå om dig för ditt glada humör och ditt charmiga uppträdande.
Du älskar att försöka glädja ensamma och sjuka och din medkänsla för dem känner inga gränser. Men fastän du är älskad av de flesta har du också en hel del fiender.
Med ditt impulsiva sätt har du en förmåga att säga människor "sanningar" som sårar och som de minns långt efter det du själv glömt bort vad du sagt dem.

Du styrs mer av dina känslor än av ditt sunda förnuft, du handlar ofta impulsivt, utan att tänka på följderna.

Ditt känsliga temperament kan också reta många. Ena dagen kan du vara strålande glad och lycklig men dagen därpå kan du känna dig så nedstämd och dyster att du knappast orkar prata med någon. Dina vänner tycker att du är svår att förstå sig på.

Många tror att du är kall och omänsklig men det stämmer inte med verkligheten. I själva verket har du ett mycket gott hjärta. Du känner dig ofta ensam, för du har inte så lätt att få goda vänner. Ingen kan ana vad du innerst inne känner bakom din stolta fasad

Du bör noga se upp med hur du behandlar dina medmänniskor, annars kan det bli så att även dina bästa vänner överger dig. Tro inte att alla i din omgivning har samma syn på livet som du själv, kanske orkar de inte alltid anstränga sig till det yttersta bara för att du själv gör det. Du är mycket kritisk, både när det gäller dig själv och andra, och därför har du inte så lätt att få vänner.

De få verkligt goda vänner du har älskar dig. De vet att de alltid kan lita på dig, att du alltid ställer upp för att hälpa dem. Men du har fler ovänner än du har vänner. Med dina krav på omgivningen och dina höga tankar om dig själv har du lätt för att såra andra. Och du glömmer aldrig ett ofördelaktigt ord någon sagt dig.

Människor säger att du är mycket svår att komma underfund med och många av dina bekanta är helt enkelt lite rädda för dina kritiska omdömen och ditt lite burdusa sätt. Men dina få utvalda vänner vet, att mot dem du tycker om är du alltid lojal och kamratlig.

Du tycker om de allra flesta du kommer i kontakt med - bara inte dem som sårar någon du älskar! Då visar du verkligen att också du kan bli rasande.

Du vill inte se några tråkmånsar i din bekantskapskrets, du vill att alla ska vara som du, ha samma aptit på livet som du. Därför är det många som anser att du är självupptagen och bara tänker på dig själv.

Du har en mycket stark vilja, du är bestämd i dina åsikter och oberoende av andra människor
Du är full av idéer och uppslag och påverkas inte så lätt av vad andra tycker och tänker. Du går din väg rakt fram - vilket ibland kan ha sina nackdelar. Du drar dig nämligen inte för att trampa på dina medmänniskor på din väg mot målet. Ingen får hindra dig att genomföra dina planer. Du kan ofta visa dig generös mot andra - det vill säga så länge ingen står i vägen för dig. Men lika ofta kan du uppföra dig själviskt, tanklöst och hänsynslöst.

Du är en sådan typ som alla genast lägger märke till. Ditt glada humör och din friska aptit på livet gör att människor dras till dig. Du älskar att ha fullt upp att göra, du tycker om att resa, att träffa nya människor och skaffa nya intryck. Du har en stor portion humor. Du växlar lätt mellan skratt och gråt. Du har många beundrare, men dina riktigt goda vänner är få. Du är tanklös nog att stöta dig med många av dina medmänniskor. Mitt i ditt glada uppträdande är du ändå ständigt på din vakt. Det är bara tillsammmans med dina verkligt goda vänner som du kan koppla av och visa en varmare och mjukare sida av dig själv. Bakom din glättiga mask är du mycket sårbar.

Du väljer gärna en partner som du kan dominera. Dina känslor är oftast mycket varma och djupa men ändå misslyckas du gång på gång i dina kärleksupplevelser. Du har svårt att underordna dig en annan människa och din vilja att hela tiden vara den starkare förstör mycket för dig.

Ofta känner du dig rastlös, du skyndar fram genom livet och har egentligen inte tid att stanna vid någonting.

Resor tycker du om - och helst reser du till platser som ligger långt ifrån de vanliga turiststråken.





Det var en lite svår text med mycket hopp mellan sakerna.

Men det stämmer tycker jag iaf. Sen vet jag ju inte vad ni som läser min blogg har för uppfattning om mig. Lite får ni gratis genom att läsa det här. Men snälla, låt er inte skrämmas allt för mycket av det!

Skål!

Jag har funderat lite efter att ha läst både Kennys och Kalles bloggar.
De pratar om vad borgarna gör och om hur lite borgarna bryr sig om ungdomar och dess fritid.
Jag förstår precis vad de pratar om. Men samtidigt är det lite svårt.
För här hemma gick det så himla bra för oss sossar i valet. Sossarna fick 60% av rösterna och vi har egen majoritet. Hos oss har vi inte problem med borgarna, iaf inte på kommunnivå.

Fick höra från en sosse som sitter i Barn- och ungdomsnämnden att borgarna sitter och sover under sammanträderna. Det var roligt att höra samtidigt som det skrämmer mig. Det är den nämnd där man pratar om deras skolgång och framtid. Och att då få höra att folk sitter och sover skrämmer mig. Varför sitter dom då där på dessa positioner när de skiter fullständigt i barn/undomar och deras framtid. De vill inte vara med och göra dessa unga människors drömmar möjliga.

Det gör mig riktigt förbannad!

Politik är inget man ska skämta om, det är inget man ska ta för givet.
Det krävs en hel del för att klara av att sitta i en nämnd i sin kommun. Det krävs mycket för att klara av att sitta på en av stolarna i riksdagen. Men den informationen verkar ha undgått en hel del människor.

Därför vill jag nu bara höja ett glas och säga skål för alla dessa sossepolitiker som tar sig tiden, som har viljan och orken att fortsätta förbättra världen från borgarnas sjuka politik!

SKÅL!

Facebook...

Japp, nu har jag också åkt dit för frestelsen. Skaffade idag Facebook. Har egentligen ingen förklaring till varför. Men lite påtryckning av vänner och förfrågningar på mailen kan spela en roll. Men det är ett problem- Jag har inte så stor koll på alla funktioner som finns där. Så det lär ta ett tag innan jag har kommit in i det.
Men ni kan adda mig nu iaf.

Har sett film hos Rut idag. Med Johnny och Malmen. Sjukt skönt med en lugn söndag.

Kvällen igår slutade inte riktigt som jag hade tänkt mig.
Det blev utgång, nykter utgång, även om det inte var planerat.
Men jag hade grymt roligt iaf.
Var bara en liten händelse som var mindre kul.
Han förtjänade det så egentligen var det inte så tråkigt. Vad har jag gjort dig? Vilken jävla dum fråga. Om han bara tänkte efter själv så skulle han ju fatta! Och se försöka ta det där, när han har haft flera veckor på sig att höra av sig. Det handlar ju bara om ett samtal eller ett SMS.
Men han vill ta det ute, bland massa folk. Undrar hur han tänker ibland. För om vi hade tagit det då så hade inte jag velat vara han. För just nu finns det mycket inombords som egentligen måste komma ut snart, innan jag kokar över.

Men senare under kvällen gjorde han en sak som gjorde mig sjukt glad! Jag kände skadeglädjen växa inombords. Så jävla underbart! Lite bekräftelse på mina önskningar fick jag!

Det är sjukt svårt att veta om någon är intresserad av en. Jag är bra på att ge mina vänner tips och råd, men när det kommer till mig själv så funkar det inte alls.
Tänk vad världen och kärleken skulle vara enklare att förstå sig på om människor var ärliga mot varandra. Tänk om man bara kunde säga till en människa att jag tycker om dig, och det kanske mer än bara som vän. Efter ett antal gånger ute, med samma slut, så börjar man fundera om det kanske finns något mer. Men det får väl tiden utvisa!

Tänkte avsluta inlägget med ett roligt skämt.

Vad heter en av världens tunnaste böcker?
-Vad män vet om kvinnan

Ha ha ha.... Sjukt roligt!

lördag 20 oktober 2007

Nu är det Lördag...

Sitter än en gång upp till sent in på natten. Lyssnar på musik och skriver insändare.
Har skrivit en insändare om våldtäkter. Får se om jag skickar in den.

Har haft fullt hus här ikväll. Trevligt med sällskap. Trevligt med folk som bryr sig om en.

Haft en liten pratstund med Kenny också. Där har ni en go kille.
Längtar till Karlstad då man får träffa honom och alla andra!

Nu är det lördag.
Och vad ska man göra ikväll?
Rut skulle höra av sig. Vi tar det lungt tror jag.
Skönt.

Ska sova nu

fredag 19 oktober 2007

God bless that day...

Den enda relation vi hade var en proffesionell relation.
Jag var tvungen att hålla mig väl med dig för att vi skulle kunna lösa uppgiften.

HA! vilket skämt!

Inte ens det fungerade ju. Och att du inte hunnit mogna och fatta någonting alls efter allt!
Det är sjukt synd om dig grabben! Sjukt synd!

Tur att alla inte är lika insnöade.

Känner att vissa saker blir ältade om och om igen.
Men jag kan inte riktigt släppa det.
Och hon snackar om att hon vet vilka som är hennes riktiga kompisar, att det är glada över allt som hänt och glada för hennes skull.

Men då har hon glömt hur allt gick till och att hon själv inte alls är en bra eller riktig kompis. För då gör man bara inte sånna saker som hon just nu har gjort för andra gången i rad.

Men ibland saknas det vissa bitar i huvudet och hon fattar tydligen inte att hon beter sig förjävligt illa!

Men en dag så kanske dte finns någon som kan trycka in de bitar som fattas och hon börjar bete sig som en vanlig, vettig människa.

GOD BLESS THAT DAY!

Och nä jag vill inte se. Jag finner inget syfte i det!

By the way....

Psykologisk krigsföring är något av min starka sida. Så vänta bara.

IT´S
PAY
BACK
TIME!

onsdag 17 oktober 2007

Sång på min begravning...

Jag har hittat sången som jag vill ska spelas på min begravning.
En känd låt som jag känner är rätt för mig.


Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag

Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv




En otroligt vacker låt som säger så mycket!

Debatt i riksdagen!

Tittar på svt24. Debatt från riksdagen.

Statsministern pratar om den otroligt bra arbetsmarknadspolitik Alliansen driver.
Hur Reinfeldt, Olofsson, Hägglund och Björklund m.fl. Skulle stärka de svaga och ge dem ett bättre liv. Om hur alla får mer pengar kvar i plånboken varje månad och om att kvinnor ska jobba heltid.

Men de tänker aldrig på människors egna val. Alla vill kanske inte jobba heltid. Men det är det ingen av dem som har tänkt på. Eller de har iaf inte tagit hänsyn till människors önskemål.

Självklart ska dte vara en rättighet att arbeta heltid. Men det ska samtidigt vara en möjlighet att arbeta en deltid. Det ska vara upp till var och en att bestämma hur mycket han eller hon vill arbeta. Man måste tänka på en människas privata. Alla har kanske inte pga privata skäl, möjlighet att ta ett heltidsjobb. Och då är det väl inte mer än solidariskt att låta den välja deltid.

Mona pratar... GO Mona! Så himla rätt i det hon säger!

Maktskifte nästa 2010! Yippie!

"Det handlar om solidaritet..."

Ännu en halv natt har passerat. Och jag sitter fortfarande vaken.
Så många tankar och funderingar som åker fram och tillbaka genom huvudet.
Så svårt att sova.

Är det verkligen värt att bo kvar här i Arvidsjaur.
Det som har hänt var inte direkt något som jag hade väntat mig och planerat.
Känner att jag inte längre får ut något av att vara här.

En tanke som har slagit mig är att jag aldrig har haft en riktig vän här i Arvidsjuar.
Folket här sviker en bara om och om igen.
Det finns ingen här som man verkligen kan lita på.
Människorna här vänder kappan efter vinden hela tiden.
Ingen vågar stå med fötterna på jorden och
säga ifrån när de tycker att något är fel.

Precis som jag ibland kan känna för regeringarna som styrt och styr, både blåa och röda.
Runt om i världen händer det ständigt saker som förtrycker och skadar människor.
Saker som kränker och inte alls tar hänsyn till de mänskligarättigheterna.

Och vi blundar bara. Låtsas som om ingenting händer. Vilker inte gör oss till bättre människor än mina så kallade "vänner" här i Arvidsjaur.

Och jag blir så förbannad!

Är det verkligen så svårt att säga att man inte har tid att ses just den dagen?
eller
Är det verkligen så svårt att säga att att det är fel att skjuta ett barn på Västbanken bara för att det leker med en leksakspistol?

Folk måste fan ta sig i kragen lite! Bryta sig loss från normen och inlärda mönster.
Folk måste fan i mig skaffa mer vett!

"Det handlar om solidaritet och omtanke om varandra!"
Precis som Olof Palme en gång sa!

Petra hade lite jobb på gång. På flera olika håll. Och det lät verkligen lockande.
Jobb på Gotland, kanske i Dalarna eller på något annant ställe.
Sjukt skönt skulle det vara att komma bort iaf!

Ska försöka sova nu

God natt!

tisdag 16 oktober 2007

Till mamma

mamma är du ledsen varför ler du ej
vill du jag ska måla någonting åt dig
många vackra färger har jag ännu kvar
gråt ej lilla mamma allt ska bli så bra
jag ska måla hela världen lilla mamma
full av solsken varje dag
att det regnar och är grått det gör detsamma
du ska solsken i ditt fönster ändå ha
alla blommorna du gärna ville köpa
lilla mamma jag ska måla dem till dig
jag ska måla hela världen lilla mamma
och allt ska bli så ljust och glatt för dig
önska lilla mamma, önska vad du vill
färgerna är många och de räcker till
himlens alla stjärnorsagans alla slott
allting kan jag måla mamma önska blott
jag ska måla hela världen lilla mamma
full av solsken varje dag
att det regnar och är grått det gör detsamma
du ska solsken i ditt fönster ändå ha
alla blommorna du gärna ville köpa
lilla mamma jag ska måla dem till dig
jag ska måla hela världen lilla mamma
och allt ska bli så ljust och glatt för dig

måndag 15 oktober 2007

Längtar till Karlstad

Varit på filmkväll med SSU idag. Vi var ca 10 personer. Det är så sjukt roligt att det går bra för SSU Arvidsjaur. Och allt började nu i höst måste jag säga. Vet inte när vi hade så här mycket aktiva senast. Helt sjukt! Fattar bara inte hur jag ska klara av att sköta all verksamhet och alla aktiviteter de vill ha. För de vill så mycket men det finns för lite tid. Tråkigt nog!

Måste verkligen sätta mig och få ordning på talet. Så att jag kan börja läsa in mig i det så att jag slipper stå och läsa direkt från pappret. Vill hellre se ut över publiken. Det ger ett bättre intryck.

Vill, samtidigt som jag inte vill, att vissa hör av sig. Men mest vill jag inte. En konstig känsla.
Som rubbar lite av min vardag.

Fick ett sms idag. Förvånad men orkar inte bry mig om det. För smset beskrev något annat än hur människan behandlar en i verkligheten. Och då tar jag inte åt mig. För så jävla naiv är jag inte att jag tror på att det skulle vara så bra och välvilligt.

Jag blir så arg på folk som säger en sak men inte handlar därefter.
Eller arg blir jag inte, jag tycker bara jävligt synd om dessa människor.



Idag har jag tvättat lite och diskat. Har massa disk kvar men jag rymmer inte all så jag får ta det i omgångar. Måste fortsätta tvätta. Hade ett helt berg av tvätt.
Måsta fylla i papper för SSU, måste få tag i en viss person som jag inte fått tag på sen kongressen och måste fixa massa andra saker.

Varför alla dessa måsten hela tiden!
Men det är skönt att fylla ut tiden iaf.

Längtar till Palmedagarna! Ser verkligen framemot att träffa alla och bara komma bort från arvidsjaur ett tag!

Ser framemot trippen med Mari! Äntligen en stund med en underbar människa! Som jag saknar otroligt mycket!

SÅ JÄVLA GÖTT!

söndag 14 oktober 2007

Efter helgen...

Sitter på Expen i Luleå. Kursen som jag varit handledare för i helgen är nu över.

De 20 deltagarna har nu lämnat Expen och det är alldeles tyst och tomt.

För första gången i helgen kan man höra hur klockan tickar. SKÖNT!



Helgen har varit riktigt trevlig. Vi har gjort många roliga saker.

Och jag, som handledare, har kunnat se hur deltagarna vuxit.

Och det är en bekräftelse av att vi har lyckats.



Sofie och Peter har under helgen hjälpt till som handledare och det har fungerat väldigt bra.

Det blev en bra grupp och vi kompleterade varandra bra.

Så just nu känns det bara skönt. Tack till dem!



Är dock sjukt trött. Man blir det av allt för lite sömn och allt ljud som man alltid har omkring sig.

Så i natt kommer jag sova riktigt bra.



Håller också för fullt på med att skriva mitt tal som jag ska hålla i Karlstad den 27 oktober.

Det börjar äntligen ta form. Måste bara komma på ett bra avslut och en bra tvist.

Längtar så otroligt mycket tills att få komma ner dit.



Träffa alla SSUare som man saknar, träffa gamla lumparkompisar för en fika och sällskap, och bara för att komma bort från Arvidsjaur ett tag.



Känner att jag måste det. För just nu känner jag mig bara instängd. Och jag behöver komma till något ställe där ens riktiga vänner finns. De vänner som faktiskt hör av sig ibland. Och de vänner som inte behandlar en som skit hela tiden.

lördag 13 oktober 2007

vem är jag då?

Okej, jag kanske inte är
Den som man, som man ska va
Och jag kanske inte är den du helst av allt vill ha
Men jag är nog lite grann
En sån som du gillar ibland
Och jag erkänner att jag kan
Tänka mej det ibland

När hela världen står utanför
Vem ska jag spela då?
Kommer du förstå?
När hela världen står utanför
Vem är jag för dej då?

Someone new?

So is it goodbye?
Is it time to set you free?
Is it time to let it fly?
Is it time to let it bleed?

We used to take turns
To cover up the pain
Deep below it burns
And the feeling still remains

And the road travels on
But I'm still near you
In my life, like a song
I will still hear you

Mr. Perfect!

Hey Mr.Perfect!
you're lucky that you can walk in those shoes
laughing to the others who wanna be so pretty as you
so you've never felt real pain inside, pain in your soul, pain in yourmind.
There will come a day you can walk away from the pain

Mr.Perfect will go insane.

fredag 12 oktober 2007

Idiot 3 + Idiot 1 = Dubbelidiot!

Smart 1 som umgås med idiot 1
Kan kalla sig idiot 2 efter att ha varit allt för naiv
och trott väl om idiot 1.


Smart 2 som umgås med Smart 1
kan kalla sig idiot 3 när den börjar umgås med idiot 1
trots att smart 2, dvs idiot3, tidigare uttryckt en viss tveksamhet mot Idiot 1.

Idiot 1 förblir en idiot som tror att den kan behandla smart 1, dvs idiot 2, hur som helst.

Sen när smart 2, dvs Idiot 3, träffar idiot 1 så får man en dubbelidiot!

Det handlar bara om enkel matematik!
Hur enkelt som helst!

Fy Fan!

Jag säger då bara det...

Fy fan!

Huvudvärk!

Nä, om man skulle ta och försöka sova lite. Åker till luleå imorgon.
Ska hålla en SSU kurs. Dock känne rjag att jag har haft väldigt mycket att göra
på senaste tiden vilket har inneburit att kursen har prioriterats bort.
Dock har jag lyckats ta fram ett programm för helgen.

Hoppas bara att deltagarna gillar det.
Och att jag, trots den korta framförhållningen, lyckas fixa de sista föreläsarna.

Är så trött att huvudet värker!
Dock inte bara av trötthet.

Just nu händer det mycket i mitt liv.
För mycket

Jag skulle behöva komma bort från Arvidsjaur ett tag.....

Jag tänker

Jag tänker tillbaks på hur det var
Jag tänker tillbaks på du och jag
Jag tänker tillbaks på varje dag

Kanske pressar jag för mycket, stressar jag för mycket

Jag pallade väl inte trycket men snälla lyssna på den här
Min vän, min ängel inte meningen att det ska bli såhär

Allt jag vill är oss två glada, precis som på gamla goa dagar

Något fattas mig...

Jag sov så bra, vad hände?
Men inte drömde jag, någon vände
Och sen igår, jag tror dig
Har det gått tusen år, vem minns mig?

Ovanligt torr i munnen
Känns inte bra för stunden

När jag vaknar
Är det något jag saknar
Och jag ser att inget fungerar
Minns att någon sa, det är bra att vänta

Så jag ligger kvar och slutar kämpa
Kan inte resa mig upp, vad ska jag göra?
För det finns ingen kropp kvar att röra

Synd att du är så söt...

Det här är sjuka dagar känner mig ju inte så frisk. Det är dig som alla jagar och vi tar en liten risk. Och jag kan inte sova och får inte benen att stå still. Det är svårt att leva när man vet vart hjärtat vill.

Men jag kan vara nöjd då slutar jag se allt så svart. Och jag kan glädjas åt det lilla och komma ingen vart. Man skulle njuta av vår sol och gå i skog och mark. Eller vaka över vattnet i Picassos park.


Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att hjärtat är förfört,
det slår som en feber, som allt vore kört.
Vilket otur att hjärtat är förstört.


Men nu så har du fastnat långt här inom mig. Och jag behöver bränsle som kyssar ifrån dig.
Men hur hanteras kärlek i en dålig konjunktur? Det här är sjuka dagar och det finns en enda kur.

Det är ju du som mej kan hela men du ger mig också men. Med ditt hår som är av guld och med din hud så vackert len. Jag kan då inte hjälpa att du ler som Venus själv. Varför är det bara jag som sitter ensam här ikväll?

Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att hjärtat är förfört,
det slår som en feber, som allt vore kört.
Vilket otur att hjärtat är förstört.

Jag har då tappat en och annan välförtjänt poäng i ensamhetens kalla, tomma vattendubbelsäng. Jag borde väl ha läst minst hundra sidor till men morgondagens tenta den får bli hur svår den vill.

För jag har hört att alla kommer på terminens sista fest och gissa vem som tänker bli den som dricker mest. För jag vill ärligt talat inte alls ens vara där för kärleken hos vissa ställer bara till besvär.

Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att hjärtat är förfört,
det slår som en feber, som allt vore kört.
Vilket otur att hjärtat är förstört.

Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att du är så söt.
Det är så synd att hjärtat är förfört,
det slår som en feber, som allt vore kört.
Vilket otur att hjärtat är förstört.