Leve Yttrandefriheten!

Detta är ett tal som jag också har skrivit med hjälp från Kennys blogg. Kenny höll det i helgen på Torget i Karlstad. Och det fungerar lika bra som ett inlägg på bloggen om man bara ändrar orden stå och tala till skriva. För det får samma betydelse ändå. Och det här är något som alla ni som läser det här bör tänka på. För vi har det faktiskt så bra att vi kan uttrycka oss och säga vad vi står för och tror på.


Jag är glad över att stå här och tala idag.

Jag är glad att jag kan stå här och uttrycka mina åsikter utan att ha något större hot mot mig.

Jag är glad över att vårt land har kommit så pass långt i demokratiarbetet.

Genom yttrandefriheten, kan jag stå här, just idag, och utrycka mina åsikter.

Stå här och säga vad jag tycker och vad jag vill.


Men alla har det inte lika bra som jag, och det gör mig ledsen.

Jag blir ledsen när jag vet, att min kompis i Sydafrika riskerar sitt liv genom att göra

precis samma sak som jag är här för att göra idag.

Jag blir ledsen över att min kompis riskerar att bli mördad av den anledningen att han kämpar för frihet och demokrati.

Jag blir ledsen när jag vet att det i många länder förekommer liknande hot som mot min kompis i Sydafrika.



Vi socialdemokrater pratar mycket om att alla människor är lika mycket värda.

Men hur kan det komma sig att min vän i Sydafrika riskerar sitt liv när han uttrycker sina åsikter, när jag kan stå här och kan uttrycka mig utan det minsta hot om att förlora mitt liv?

Världen är bra orättvis.


Att folk har blivit mördade på grund av sina åsikter är sånt som hänt i historien, bland annat inom Förintelsen.
När jag för 2 år sedan besökte, Polens koncentrationsläger, Auschwitz och Birkenau
och fick se på massgravarna, kunde jag på olika ställen se listor på människor som tror på samma sak som jag - socialdemokratin.

Jag såg dödslistor på socialdemokrater. Dödslistor på människor som trodde på rättvisa och mänsklig frihet.Men det är inget man får veta något om. För det finns ingenstans där man kan läsa som det här.

Ingenstans skrivs det om hur historien upprepar sig, om hur folk mördas på grund av sina åsikter om frihet och fred.

Jag förstår inte! Hur kan media vara så...blinda?

Eller är det ingen tillräckligt bra nyhet? Det kanske passar bättre med att skriva om att Carola sminkar sig på balkongen, eller att Persbrandt supit loss på någon krog och krossat sin dyra bil.

Det borde skrivas mer om sann fakta, fakta om vad som verkligen händer runt om i världen.

Det krävs att det blir fler som kämpar för den internationella solidariteten och vi behöver media på vår sida. Media har en otrolig makt över oss människor.

Och genom media tror jag att fler ögon skulle öppnas för den internationella solidariteten. Människor måste få se det i tv, i tidningar och höra om det på radion.

Vi behöver se och höra det genom media för att verkligen förstå och få ett engagemang för det.

För visst väcks ett engagemang när löpsedlarna pryds med ensamma hundar eller nya bantningsdieten? Det är sjukt!
I världsdelar som Afrika & Asien förföljs människor på grund av deras åsikter, i dessa världsdelar dödas folk på grund av att de tror på något och för att de valt att engagera sig för en bättre värld.
Det som skrämmer mig är att allt det här händer idag, i vår tid, i vår värld!

Är det acceptabelt att detta sker? Bryr vi oss inte? Det är våra kompisar, så visst borde vi bry oss! Det är handlar om våra medmänniskor!Det handlar om människor som blir dödade. Det handlar om människor som jag och många andra här, som tror på rättvisa, solidaritet och jämlikhet.

Men när allt det här händer runt om i världen, är det då värt att fortsätta kämpa för rättvisa och frihet?
Jag tror på socialdemokratin, att det gynnar fler människor än vad andra politiska ideologier gör.
Och jag tror på människor, deras drömmar och deras åsikter.


Så visst är det värt att kämpa för alla människors frihet och rättvisa!

Det är fakta att vi lever i en värld där historien till viss del upprepas. Sverigedemokrater och nationalister har gjort dödslistor på sånna som vi.
Listor på människor som de vill ta livet av för att de inte har samma åsikter som de själva. Men vi överlever, vi klarar oss.Men i andra delar i världen så fullföljer man planerna. Varje dag dödas någon för dess åsikt. Nästa gång kan det vara min kompis i Sydafrika. Och det är inget som jag kommer att acceptera.