En helt vanlig kväll precis som i sandlådan.

Kvällen börjar bra. Jag och Malin (mest Malin) ordnar inför middagen. Johan kommer och det serveras ett glas vin. Ett glas blir genast två, sen tre. Middagen dukas fram och småpratet börjar. Prat om allt och ingenting. Ju mer dricka och ju längre in i samtalet man kommer blir det högre och högre ljudnivå. Rösterna höjs för att få sin åsikt hörd och för att få det sista ordet i en diskussion. Sen spårar det hela ut lite.

M- Du är dum!
J- Nej, Du är dum!
M- Du är dum
J- Nej,du är dum!
M- Du är dryg
J- Nej, du är dum

(Hej sandlådan och dagis)

Sen blir det lugnt ett tag.

Därefter är det en av dem som börjar prata värdegrund och människosyn. Efter lite diskussion så var det igång igen.

Hur som helst så kom kommentarer som män är djur och liknande upp under den diskussionen. Som någonstans började vid att man ska köra hem alla eller ingen när man har hyrt en bil. För annars anser de som blir hemkörda sig att vara bättre än den som inte blir hemkörd. Detta ledde till diskussion om Nazism och sen hur alla ismer kan liknas med varandra.

Sen blir det en lugn period igen. Lite tid till eftertanke skulle jag gissa. Lite små skratt till det man tidigare pratat om och sen helt plötsligt så kan det vara igång igen. Och så fortsätter det om och om igen.

Att sitta på sidan av är rätt intressant. Ibland tycker man att någon överreagerar och ibland tycker man att någon har rätt i sin åsikt. Men det är bäst att vara tyst. Annars är det som att hamna mitt i den stridande fronten. Skott från alla olika håll och sen helt plötsligt upptäcker man att man är död. För då har fienderna nått varandra istället och då är en liten person i mitten inget mer värd. Därför är det bra de gånger när man är fler än 3. Då har man ialla fall någon annan att prata med och kasta menande blickar till, men ändå hålla sig utanför.

Men ni får inte tro att det alltid är så här illa. De finns i deras vänskap , precis som i många andras, också ljusa tider. Då allt går som på rälls och inga livliga diskussioner förs. Och de gångerna är det helt underbart!


Jaja, jag får väl säga som som jag brukade säga till barnen i sandlådan på skolan

Kärlek börjar med bråk och slutar med barnbidrag i sängen!